E-Förslag

Hörselombud på kommunens boenden

Status
Publicerat
Röstning avslutas
2020-12-11
Antal röster
13

Beskrivning
På alla boenden som Lerums kommun ansvarar för eller köper tjänster från, måste all personal ha grundläggande kunskaper om hur man kommunicerar med hörselskadade boende samt hur hörapparater/hörhjälpmedel fungerar och sköts. På varje enhet/lag måste det finnas minst en person, hörselombud, som har djupare kunskaper om hörsel, om hörapparater/hörhjälpmedel och hur dessa fungerar och sköts.


En hörselskadad person har ett kommunikationsfunktionshinder som försvårar möjligheterna till att kunna delta i samhället, det sociala livet samt kunna ha ett inflytande över sin situation. Hörapparat/hörhjälpmedel kan underlätta kommunikationen.
I dagens samhälle är många äldre hörselskadade. Statistiken säger:
att en av fyra (24, 8%) i åldern 65-7 4 år är hörselskadad,
att en av tre (32 %) i åldern 75 - 84 år är hörselskadad,
att över 85 (49,2%) år är varannan hörselskadad.

Forskare i många länder har funnit att demens ökar och kommer tidigare bland äldre hörselskadade utan hörapparater/hörhjälpmedel därför att de inte har bra social kontakt/kommunikation med sin omgivning och kan göra sin röst hörd och på så sätt få inflytande. Forskarna ser ingen skillnad mellan "vanliga äldre" och äldre hörselskadade som fungerar med hörapparater, när det gäller demens.

Hörselskadades Förening i Lerum (HRF) har hörselhjälpare som hjälper till med bl. a. enklare felsökning, byte av tjock slang till öroninsatser, byte av filter, säljer hörapparatsbatterier samt ger råd och stöd i hörselfrågor mm. VI har märkt en ökning av anhöriga och även personal som kommer till oss för att få hjälp och råd hur hörapparater/hörhjälpmedel fungerar och sköts - kollar om de fungerar, byter batterier, håller insatserna rena från öronvax mm dvs. de mest basala kunskaperna. Vi har frågat om dessa kunskaper finns på boendet eller i hemtjänsten. Tyvärr får vi ofta svaret: "Personalen är jättebra, men vet inget om detta".

All forskning pekar på att hörselskadade som har fungerande hörapparater/ hörhjälpmedel förbrukar mindre hälso- och sjukvård än den som har en obehandlad hörselskada.